Att betrakta barn och unga som likvärdiga har visat sig vara både välkommet och starkt provocerande. När jag beskriver den ideala relationen mellan föräldrar och barn, och mellan vuxna behandlare och deras unga klienter, som likvärdig brukar det väcka mycken oro, vrede och oenighet hos vissa experter, och hopp och glädje hos andra.
Läs mer...jesper juul
Ledarskapet i familjen
Som familjeterapeut möter jag ofta människor som är mycket upptagna av makten och maktkampen familjen och inte så sällan ser dessa som den egentliga roten till alla konflikter och problem.
Läs mer...Vad är ”vårt ansvar” ?
Både på arbetsplatsen och i hemmet råder det ofta förvirring omkring fördelningen av ansvar och uppgifter. Chefer talar om att delegera ansvar, men delegerar i verkligheten bara uppgifter. Parterna fördelar noga sysslorna i hemmet mellan sig och upplever ändå att ansvarsfördelningen är skev.
Läs mer...Barns behov av uppmärksamhet
Vi känner alla igen ett eller flera av följande påståenden: Barn behöver mycket uppmärksamhet. Hon vill säkert bara ha uppmärksamhet. Han gör det bara för att få uppmärksamhet. osv.
Läs mer...Ska barn ha plikter?
Föräldrar är olika. En del nöjer sig med att ta emot de ostrukturerade och spontana gåvor som barn ger sin mamma och pappa. Andra försöker få lite merstruktur på det hela genom att tilldela barnen plikter.
Läs mer...Vi och våra rådgivare – om konsten att ta emot råd
Det är definitivt inte lättare att ta emot råd än att vara rådgivare. Om det ska kunna uppstå ett vettigt samarbete mellan parterna krävs ett visst mått av överblick och en viss beredskap att ta emot råd.
Läs mer...Vad vill jag och vad bör jag?
Balansen mellan integritet och samarbete måste justeras fortlöpande under hela livet, och ingen annan än vi själva kan ta ansvar för det. I det gamla hierarkiska samhället var det en dygd att inordna sig eller underkasta sig makthavarens krav och för- väntningar. I den moderna familjen leder det oundvikligen till gemenskapens undergång.
Läs mer...Är det sunt att ha långtråkigt?
“Vi har en son som snart är fem år. Han är normalt glad och livlig och är alltid i gång med något. På förskolan deltar han i alla aktiviteter och har lätt att få vänner. När vi hämtar honom så frågar han alltid, ”Vad ska vi göra när vi kommer hem?” Under de första åren så var det bara trevligt, men efterhand så känner vi oss allt mer som en typ av pedagoger på hemmaplan som konstant skall komma på något.
Läs mer...Kan frånskilda vara vänner?
Ex-frun beter sig illa mot hans nya sambo. Varför tolererar han det?
Läs mer...När unga lever i cyber-space.
Är det ett problem att barn får ett intresse som uppslukar dem totalt? Först och främst måste vuxna visa intresse och engagemang för det barnen ägnar sig åt.
Läs mer...