NPF-Guiden

Kunskapsbristen kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i kombination med bristande samhällsresurser och samordning gör att många barn och unga med NPF inte får den hjälp de behöver.  FamilyLabs förhoppning är att denna sajt, npf-guiden, ska kunna hjälpa fler med vägledning och kunskap.

För dig som vill ha mer stöd rekommenderar vi föräldracoaching, parcoaching och intresseföreningar

Samhällets stöd

Om du eller någon i din familj har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) så finns vissa rättigheter till stöd från samhället. Det kan till exempel handla om ekonomiska ersättningar, stöd i skolan eller möjlighet till avlastning.

Barnhälsovården

Barnhälsovården arbetar för att föräldrar och barn ska känna sig trygga och tar emot små barn från födseln upp till sex års ålder. Till barnhälsovården kan man vända sig med alla frågor som rör barnets hälsa och utveckling. Barnhälsovården består av en del som alla barn och föräldrar tar del av, t.ex. regelbundna hälso- och utvecklingsundersökningar. För de familjer som behöver extra stöd finns vid behov möjlighet att exempelvis få träffa psykolog.

I barnhälsovården arbetar sjuksköterskor som är specialiserade på barnhälsovård (BHV-sjuksköterskor) i samverkan med specialister i allmänmedicin och psykologer. För att komma i kontakt med barnhälsovården vänder man sig till sin närmaste barnavårdscentral.

Källa: Rikshandboken-bhv.se

Gymnasium

Även elever i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan omfattas av skollagen. Elever på gymnasiet har rätt till extra anpassningar och särskilt stöd.

Vilken typ stöd man behöver beror precis som i grundskolan på konsekvenserna av funktionsnedsättningen samt om man uppnår sina kunskapsmål.

Läs mer här om vad extra anpassningar och särskilt stöd innebär.

Skillnaden från grundskolan är att det särskilda stödet kan ges på andra sätt när man går i gymnasieskolan. En elev i gymnasieskolan kan ha rätt att gå om en kurs, få ett individuellt anpassat program, få ett program reducerat, få förlängd undervisning, få gå i specialklass och få studiehandledning på modersmålet.

Om man på grund av sin funktionsnedsättning behöver längre tid än normalt för att avsluta grundskolan eller gymnasiet så kan man from juli månad det år man fyller 19 år ansöka hos Försäkringskassan om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Det är en ekonomisk ersättning med syftet att ge elever en möjlighet att slutföra sina studier.

Om man inte är nöjd med det stöd man erbjuds finns det flera vägar att gå, läs mer här

Källa: Skolverket.se

Övrigt stöd i samhället

Det finns även annat stöd att få som exempelvis god man, personligt ombud, färdtjänst eller rådgivning på telefon.

God man

En god man kan hjälpa personer som inte klarar av att hålla koll på sin rätt i samhället, sköta sin ekonomi eller ta hand om andra personliga saker.

Vad en god man gör beror på hur ens situation ser ut. Men grundtanken är att en god man ska vara till hjälp i det dagliga livet, men hen bestämmer ingenting åt dig utan ger hjälp och stöd i olika situationer och beslut. Man måste själv säga ja till att ha en god man innan ett beslut kan fattas. Om en person inte kan ge sitt samtycke, kanske på grund av sjukdom eller skada, kan de närmaste anhöriga göra det.

Vad kan en god man hjälpa till med?

Vad en god man gör varierar beroende på vad man behöver hjälp med. Oftast handlar det om att se till att räkningar betalas i tid eller hjälpa till att söka bidrag som man har rätt till. Det kan också handla om enstaka uppgifter som att hjälpa till med försäljning eller uppsägning av en lägenhet, bevaka ens rätt i ett dödsbo eller liknande. Läs mer om vad man kan få hjälp med här.

Hur ansöker man om god man?

Man kan själv ansöka eller ta hjälp av en nära anhörig. Information om hur man ansöker får man hos överförmyndaren i den kommun man tillhör. Ansökan lämnas in till tingsrätten i den ort där man är bokförd som sedan tar ett beslut.

I ansökan väljer man själv om man vill ha en närstående eller utomstående person som god man. Den gode mannen betalas för sitt arbete och har man inte råd kan kommunen stå för kostnaden. Hur stor kostnaden är beslutar överförmyndaren.

Källa: 1177.se och autism.se

Personligt ombud

Personligt ombud är ett stöd för personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning så att de kan leva ett mer självständigt liv. Ombudet hjälper till så att personen får ta del av samhällets utbud av vård, stöd, service, rehabilitering och sysselsättning.

Ombuden arbetar på den enskildes uppdrag och är fristående från myndigheter och vårdgivare.

Personligt ombud är en frivillig och kostnadsfri verksamhet som finns i många av landets kommuner. Vill du läsa mer om personligt ombud hittar du mer information samt en lista över  vart du hittar verksamheter medpersonligt ombud här.
Källa: personligtombud.se

Färdtjänst

Färdtjänst är en transportservice som man kan få tillgång till om man har en långvarig funktionsnedsättning som gör att man har svårt att resa med allmänna kommunikationsmedel. Det är kommunen som ansvarar för att det finns färdtjänst, men de kan ibland lämna över ansvaret till den regionala kollektivtrafikmyndigheten, det vill säga de som ansvarar för annan kollektivtrafik.

Reglerna för hur färdtjänsten får användas varierar mellan olika kommuner, men ofta får man betala en liten summa för resorna.

Man ansöker om färdtjänst hos den kommun man är folkbokförd i. Hur ansökan går till skiljer sig från kommun till kommun. Oftast finns det en färdtjänsthandläggare i kommunen. Om kommunen har överlåtit färdtjänsten till den regionala kollektivtrafikmyndigheten ansöker man där. Säkrast är att höra av sig till sin kommun som kan berätta var man ska ansöka.Läs mer om färdtjänst här.

Rådgivning

Ibland kan det vara lite svårt att veta hur man ska gå till väga för att få den hjälp man behöver. Då kan det vara enklare att prata med en utomstående med erfarenhet.

Nationella hjälplinjen

Hjälplinjens telefonjour erbjuder psykologisk hjälp till människor i kris. De erbjuder ett första stödsamtal, men ingen behandling eller upprepad kontakt. I ett samtal kan man få hjälp med att sortera tankar och känslor och även få råd om hur man kan söka sig vidare för att få rätt hjälp. De som svarar är socionomer, psykologer och psykiatrisjuksköterskor med erfarenhet av att stödja människor i kris.

Samtalet till Nationella hjälplinjen är kostnadsfritt och helt anonymt. Öppettider 13-22 alla dagar på telefonnummer 020-22 00 60.

1177 Vårdguiden

Om man behöver få ett snabbt svar på var man ska vända sig inom vården kan man ringa Vårdguiden på telefonnummer 1177. Vid akuta behov, ring 112.

Man kan även ställa anonyma frågor via 1177 Vårdguidens frågetjänst för att få svar från psykologer och socionomer.

Klicka här för mer information.
Källa: 1177.se, Hjalplinjen.se

Socialtjänstlagen

Socialtjänstlagen inkluderar alla invånare i en kommun och berör alla som behöver stöd och hjälp från samhället och inte kan få det någon annanstans.

De insatser som söks via socialtjänstlagen kallas för bistånd. Det kan vara både ekonomiskt bistånd och andra former av stöd. Biståndet ska bidra till att man får en rimlig levnadsnivå och ska utformas så att det stärker möjligheterna att leva ett självständigt liv. Exempel på bistånd att söka kan vara:

  • Kontaktperson/kontaktfamilj
  • Boendestöd
  • Korttidsboende
  • Ledsagning
  • Avlösarservice

Om man vill söka stöd enligt socialtjänstlagen så vänder man sig till kommunens socialtjänst, kontaktuppgifter finns på kommunens hemsida. Det går också att ringa till kommunens växel och fråga. En ansökan kan göras muntligt eller skriftligt. Man har alltid rätt att få sin ansökan prövad och en individuell prövning ska göras.

Efter ansökan görs en bedömning om ens rätt till bistånd. Beslutet ska fås skriftligt. Om ens ansökan om bistånd helt eller delvis avslås ska man också få en motivering till beslutet. Man bestämmer själv om man vill ta emot det stöd som erbjuds.

Socialtjänsten ska även informera om hur man gör för att överklaga beslutet om man inte är nöjd. Man kan även få hjälp från dem med att skriva ett överklagande.

Källa: Habiliteringen.se

Personlig assistans

Personlig assistans är ett personligt utformat stöd som ges till den som på grund av stora och varaktiga funktionsnedsättningar behöver hjälp med att tillgodose sina grundläggande behov, det vill säga vanliga saker som du måste göra varje dag – till exempel att tvätta dig, klä på dig, prata med andra, äta eller gå på toaletten.

Rätten till personlig assistans bestäms av Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS). För att vara berättigad till LSS krävs att du tillhör en personkrets. Här kan du läsa mer om LSS.

Det är din kommun eller Försäkringskassan som ska göra en objektiv bedömning av dina behov. Du kan inte få assistans efter att du fyllt 65 år. Däremot får du behålla eventuell assistans som du beviljats före du blev 65. Det finns ingen nedre åldersgräns för rätten till personlig assistans.

Grundläggande behov

För att beviljas assistansersättning från Försäkringskassan behöver du ha behov av hjälp med minst 20 timmar “grundläggande behov”/vecka. De grundläggande behoven är:

  • Personlig hygien.
  • Måltider
  • Att klä av och på sig.
  • Kommunikation.
  • Annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om personen med funktionsnedsättningen. Detta gäller endast för personer med psykiska funktionsnedsättningar.

Timmar för övriga behov

Om du bedöms ha mer än 20 timmar “grundläggande behov” beviljas du assistansersättning och kommer därefter att prövas och ev få assistanstimmar också för “andra personliga behov” som tex. att gå och handla, fritidsaktiviteter, att sköta ett arbete eller matlagning.

Att söka personlig assistans

Det är kommunen där du bor eller Försäkringskassan som avgör om du har rätt till personlig assistans. Du vänder dig till kommunen om ditt behov av hjälp avseende de grundläggande behoven understiger 20 timmar i veckan och till Försäkringskassan om behovet överstiger 20 timmar i veckan.

Skriftlig ansökan

Ansökan om personligassistans ska göras skriftligen. Försäkringskassan har färdiga blanketter du kan använda.

Vad händer sen?

När du skickat din ansökan så kommer en handläggare i din kommun och/eller handläggare från Försäkringskassan att besöka dig för att få en bild av din vardag och dina behov. Därefter fattas beslut om du är berättigad till personlig assistans.

Här kan du läsa mer om personlig assistans.

Personligt ombud och god man

Om man har svårt att få det stöd man behöver i form av personligt ombud eller god man kan det vara bra att veta vad man kan göra.

Personligt ombud

Personligt ombud är en frivillig verksamhet för kommunen och verksamhetens form är inte reglerad på nationell nivå. Du har inte någon laglig rätt till personligt ombud och kan inte överklaga till förvaltningsrätten om du nekas stöd av personligt ombud. Kommunerna har alltså möjlighet men inte skyldighet att erbjuda stöd av personligt ombud.

God man

Ibland behöver det göras ett byte av god man. Orsaken kan vara att samarbetet inte fungerar eller att något annat inträffar som gör ett byte av ställföreträdaren nödvändigt. Begäran om byte kan göras av huvudmannen själv, de närmaste anhöriga eller gode mannen. Även överförmyndaren kan även ta initiativ till ett byte. Om det blir aktuellt med ett byte ska ställföreträdaren fortsätta att sköta uppdraget tills beslut fattats om ny ställföreträdare.

Om du inte längre behöver god man kan du själv eller tillsammans med din gode man skriva till överförmyndarnämnden i din kommun. Du ansöker då om att godmanskapet ska upphöra. Du hittar kontaktuppgifter till överförmyndarnämnden på din kommuns hemsida alternativt genom att ringa till kommunens växel och fråga.

Budget- och skuldrådgivning

Budget- och skuldrådgivning är en lagstadgad kommunal service där man kan få hjälp med sin ekonomi och praktiska råd kring hur man ska hantera sina skulder.

Man kan också få hjälp med beräkningar inför en skuldsanering samt omprövning och överklagan av beslut om skuldsanering. Skuldsanering innebär att man får en plan för hur ens räkningar ska betalas och att man lever på existensminimum tills skulden är betald. Man ansöker om skuldsanering hos Kronofogden.

För att söka efter budget- och skuldrådgivare i närmaste kommun, läs mer här.

För mer information om budget- och skuldrådgivning, klicka här.

Fonder och stiftelser

För personer med funktionsnedsättning finns det fonder och stiftelser att söka pengar ifrån. Dessa riktar sig till olika grupper och därför ser kraven olika ut för att kunna få bidrag. 

Det kan vara svårt att hitta information om vilka fonder som finns att söka. Ett tips kan vara att ta kontakt med någon intresseförening. De kan ha information om vilka fonder som finns att söka utifrån funktionshinder.

Man kan också ta kontakt med kommunen, svenska kyrkan eller lokala organisationer för att fråga efter om de känner till några fonder att söka bidrag ifrån.

Vissa landsting sköter också fonder och stiftelser. För att få mer information kan man kontakta en kurator på sin vårdcentral eller den mottagning man brukar besöka för att få mer information om hur det ser ut i sitt landsting.

Allmänna arvsfonden

På allmänna arvsfondens hemsida finns ett axplock av fonder och stiftelser att söka pengar ifrån. Läs mer här.

Länsstyrelsen

I länsstyrelsernas stiftelsedatabas kan man söka efter stiftelser och fonder utifrån ett visst län eller en kommun. Läs mer här.

Majblomman

Majblomman kämpar mot barnfattigdom och för att barn i Sverige ska få det bättre. Majblommans lokalföreningar runt om i Sverige delar ut bidrag till barn upp till 18 år. Bidragen kan betala till exempel fritidsaktiviteter, glasögon, en cykel eller något annat som är viktigt för barnet. Bidragen söks från den lokala Majblommeföreningen. Läs mer här.

Bibliotek

På biblioteken finns böcker om fonder och stiftelser att låna. Det kan också finnas tillgång till databaser för att söka efter fonder. Man kan kontakta ett bibliotek för att höra vad de kan hjälpa till med

Barn- och ungdomshabilitering

Habilitering är en verksamhet som ger råd, stöd och behandling till de som har en omfattande funktionsnedsättning för att man ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Stödet anpassas utifrån de behov som finns.

Till skillnad från rehabilitering riktar sig habilitering till personer med livslånga funktionsnedsättningar. Det kan handla om förmågan att se, höra, röra sig, förstå, uppfatta omvärlden eller relatera till andra människor.

Barn som kommer till habiliteringen kan ha fysiska funktionsnedsättningar eller kognitiva funktionsnedsättningar. Habiliteringen ser olika ut i landet och vem som får plats inom habiliteringen varierar beroende på var man bor.

För att komma i kontakt med ett habiliteringscenter så kan du gå in på landstingets hemsida för att hitta kontaktuppgifter eller ringa till landstingets växel och fråga.

Förutom habilitering för ungdomar och barn, finns det även habilitering för vuxna.

Källa: 1177.se

Relaterade sidor

Kommande utbildningar

2 februari 2023 Distans / Göteborg
Utbildning Certifierad Föräldra- och Familjecoach
23 mars 2023 Distans / Malmö
Utbildning Certifierad Föräldra- och Familjecoach
21 september 2023 Distans / Stockholm
Utbildning Certifierad Föräldra- och Familjecoach

Se alla händelser

4 februari 2023 Distans / Göteborg
Seminarie- och Familjehandledarutbildning
25 mars 2023 Distans / Malmö
Seminarie- och Familjehandledarutbildning
23 september 2023 Distans / Stockholm
Seminarie- och Familjehandledarutbildning

Se alla händelser

Dela